En atmosfär som gör gott

Vi vet numera att allt i universum ständigt pulserar. Det är kanske lätt att förstå att blommor och växter vibrerar av energi men även stolen jag sitter i, tekoppen i min hand och bordet framför mig är vibrerande energi. Ljuset från lampan, TV-apparaten och allt som omger mig utstrålar energi. Är vi medvetna om hur dessa energifrekvenser påverkar oss?

När vi går in i en kyrka, ett tempel eller en moské kommer vi lätt in i en skön sinnesstämning tack vare stillheten och tystnaden som skapats där under århundraden. Vilken stor kontrast vi upplever när vi kommer in i en galleria fylld med människor, musik, affärer, restauranger etc.! Där tar det inte lång tid förrän vi känner oss ganska utmattade.

Vibrationer oss människor emellan är som outsagda ord som antingen attraherar oss, stöter bort oss eller gör oss likgiltiga. Om vi inte kan urskilja vilka människor vi mår bra av att vara tillsammans med och vilka vi helst bör undvika, kan vi bli offer för olika sorters energier som stör vårt tillstånd och gör livet svårare. Om vi kunde se alla energivågor som ständigt passerar genom luften och rymden och genom våra egna kroppar, skulle vi bli förundrade och förfärade. De påverkar definitivt både vår fysiska och mentala hälsa. Man kan också undra om inte den ökade frekvensen av vrede och våld i världen är orsakad av alla elektromagnetiska vågor från bl.a. våra mobiltelefoner.

Eftersom tankar har sin grund i attityder, känslor och personlighet, i vår självrespekt eller brist på självrespekt, i vår förnöjsamhet eller brist på förnöjsamhet, är det lätt förstå att våra tankar är som frön till den energi vi utstrålar. Tänker vi positiva tankar ger vi ut positiva vibrationer och tänker vi negativa tankar ger vi ut negativa vibrationer av energi. Med våra tankar, goda eller dåliga, skapar vi en fredlig värld eller en värld i kaos. Negativa tankar av avundsjuka, hämnd etc. är en form av våld som andra kan plocka upp medvetet eller omedvetet. Varje tanke har sin egen frekvens. När vi i meditation medvetet skapar goda och kärleksfulla tankar påverkar de inte bara oss själva och vår omgivning utan de går också ut i världen som en välgörande vibration av positiv och helande energi.

Det kräver motivation och tid för själen att skapa den rätta vibrationen i tankarna, precis som det tar tid att lära sig spela på ett musikinstrument. Om vi i lugn och ro regelbundet tränar oss i denna konst, kommer vi förr eller senare att skapa de vibrationer som skapar den inre och yttre verklighet vi längtar efter.

Den allra högsta frekvensen av energi är den andliga vibration vi skapar i djup meditation. Den är samtidigt mycket kraftfull och extremt subtil. Det är vibrationen från ett rent hjärta, från positiva och kärleksfulla tankar. Målet för människor på en andlig väg är att höja frekvensen av andlig energi genom förbindelse med den högsta gudomliga energikällan.

Det räcker alltså inte med att bara undvika negativa vibrationer. Vi behöver medvetet skapa vågor av positivitet och frid. När vi är fokuserade på denna mest upphöjda energinivå, kan vi tillsammans skapa en symfoni av gudomliga vibrationer som kan förändra världen.

Från boken ”It´s Time – Soul journey & Personal Development” av Aruna Ladva

Att göra berg till sandkorn

Många av oss har för vana att göra sandkorn till berg. Det är mänskligt att tycka om att förstärka saker och ting, ge dem mer vikt än vad som är nödvändigt, göra dem större än livet självt. Men hjälper det oss verkligen? Hur många gånger har vi inte oroat oss över små situationer som faktiskt inte har så stor betydelse alls? Om jag har en tendens att överdriva saker och ting, kommer jag nästan alltid att förstora allt. Det är som om jag regelbundet behöver hetsa upp mig för att inte bli uttråkad. Det blir nästan som att leva i en spännande fantasivärld med hjältar och drakar. En annan orsak till att förstora saker och ting är rädsla. Och vår egen rädsla gör också andra rädda. Rädsla och oro skapar alltid ännu mer rädsla och oro. Förstår vi att när vi skapar en sådan negativ energi drar vi till oss just det vi är rädda för? Men visst är det lätt gjort att förstora något som händer. Vi drar uppmärksamhet till oss och därför blir det nästan som en drog för somliga. När vi känner oss små inuti får vi behov av att kompensera genom att förstora det som är utanför. En person med gott självförtroende gör ofta stora situationer små och har därför färre problem med det som händer runtomkring. När vi växer som människor kan vi bättre hantera olika negativa situationer, eftersom vi upplever oss själva vara större än själva situationen.

Det är mycket befriande att släppa gamla attityder och förutfattade meningar och glömma smärtsamma minnen från det förflutna. Gör vi inte det kan de fortsätta att förgifta våra tankar och handlingar. Vår attityd blir förorenad och det är som om vi söker upp det negativa för att få utlopp för vårt missnöje genom att lägga skulden på någon eller något. Fortsätter vi på det sättet motarbetar vi oss själva. Om vi bara kunde acceptera stunden för vad den är och inte tänka på det förflutna eller frukta framtiden, skulle det bli mycket lättare att sätta punkt. Vad än anledningen är till att vi har ett mönster av att överdriva, vare sig det är vår panik, vår rädsla eller bara ett behov av att dramatisera, måste vi inse att det är vårt ego som har kontroll över oss. Vi kan inte behärska en situation om vi är slavar under våra uppförstorade känslor.

Är vi förankrade i en känsla av att vår grundnatur är lugn och stabilitet, är vi avslappnade och centrerade, då duschar vi svalkande vatten över situationen istället för att hälla bensin över elden. Vi förblir stabila och får andra omkring oss att känna sig trygga. Det tar bara en sekund att tillåta oss själva att ge efter för oro i tankarna, och då leder lätt en tanke leder till nästa och nästa och nästa… Vi kan också på en sekund välja att bestämma oss för att bromsa upp, sätta stopp och inte slösa bort tankar, tid och energi på det som är oviktigt. Det är bra att lära sig att sätta punkt, frågetecken är svårare att forma men en punkt så mycket lättare!

Det är dags att sluta upp med att göra berg av sandkorn och lära sig att sätta punkt. Det är bra att fråga sig själv - innan man går in i expansion - om det verkligen är nödvändigt eller om det inte är bättre att spara tid, energi och öka min självrespekt. När vi gör berget till ett sandkorn gör vi oss själva så mycket större!

Från ”It´s Time…” av Aruna Ladva, www.bkpublications.com

FÖRSONING

Världen idag är i överhängande behov av människors förmåga att anpassa sig till varandra. Vi har alltför länge levt med negativa känslor, med långvarig global förbittring på alla nivåer. Att anpassa sig genom försoning betyder att vi kan sätta oss in i andras situation och vara där en stund. Det innebär att vi utvecklar vår förmåga till empati, vår förmåga att förstå varandras upplevelse av livet. Det innebär att vara lyhörd för andra och inte alltid ha sin egen synvinkel som referenspunkt. För att kunna anpassa sig till alla olikheter måste vi först nå ett tillstånd av opartiskhet och inre frid. Det är grunden till försoning. Från denna position kan vi bygga en bro av förståelse, sätta punkt, förlåta och uppskatta allt.

NÅGRA RIKTLINJER
Använd följande strategier som brobyggare för att stärka kommunikation och empati – så nödvändiga för enighet – och för att undvika den alltför vanliga känslan av isolering:
1. ”Jag upprätthåller en önskan om enighet, harmoni och balans.” Dessa   ideal förverkligar jag i livet.
2. ”Jag fortsätter att vara i kontakt med mina ursprungliga rötter” – det hjälper mig att besegra egot och beroenden, som splittrar helheten.
3. ”Jag kommer att gå varsamt fram” – detta öppnar vägen till försoning.

Var medveten om att människors oenighet skapar deras sårbarhet. Allting – relationer, uppgifter, mål – blir alltmer skört med större benägenhet att gå i kras. Det blir extra viktigt att vi följer den tredje riktlinjen ovan och går varsamt fram i våra relationer med andra.
För att effektivt bygga upp kraften anpassning och för att passa in, behöver vi bibehålla ett lättsamt och fridfullt sinnelag och uppskatta samspelet med andra för att uppfylla våra dagliga uppgifter.

MEDITATION
Jag sitter stilla och vänder mig inåt.
Föreställer mig hur jag når mina innersta rötter, den energi som är själens själva kärna.
Varsamt läker jag alla sår, löser upp förbittring och negativa känslor jag har samlat på mig.
Detta gör att jag känner mig lätt; det befriar mig från bördan av vrede och känslor av orättvisa.
I denna lätthet har jag klarheten att hitta alternativ.
Jag slutar räkna andras och egna misstag och fel.
Jag skapar en ny medvetenhet, som hjälper mig att hantera livet.

Ur boken "VAR STARK! Upptäck dina andliga krafter" av Anthony Strano som publiceras i april 2013. Beställ genom www.brahmakumaris.se/Bokhandel

Att ta ett steg tillbaka, släppa taget och få perspektiv

Ofta kan livet lära oss att det är nödvändigt att släppa taget om en situation för att få distans. Det är då vi ger oss själva tid att i lugn och ro reflektera över vad som händer. Vi ser situationen med objektiva ögon och öppnar oss för vad vår intuition har att säga. Det är alltid en hjälp att tänka på sig själv och sina medmänniskor som aktörer på livets scen. Som unika själar är vi alla skådespelare som spelar våra olika roller. Om jag lär mig att uppskatta mig själv och mina ärliga försök att spela så bra som möjligt, blir det lättare att också respektera de andra aktörerna. I livets teater vill jag lägga ribban för min roll högt, så att jag med gott samvete kan lägga ner hela min själ i uppgiften. Samt inspirera andra att göra sitt allra bästa. Så kan vi förbättras tillsammans, ha ett gott samarbete och göra livet till ett underbart skådespel.

Uppnår jag en sund distans till min roll växer självförtroendet och självrespekten och jag kan befordra mig själv till regissörsrollen. Jag får hjälp om jag på kvällen i stillhet reflekterar över händelserna som utspelats under dagen. Då kan jag se vilka scener som spelats med äkta inlevelse från min sida och vilka scener jag skulle vilja göra om. När jag förstår hur en viss scen borde ha spelats för att vara riktigt bra, kan jag få hjälp genom att för min inre syn se scenen bli belyst av ett strålande vitt ljus. När jag ser mig själv i det ljuset vet jag precis vad jag ska säga och göra utifrån en djup visdom. Jag kan också vara min egen publik och entusiastiskt applådera mina framsteg.

Minns en scen i ditt liv där du gärna skulle vilja göra om den roll du då spelade. Tänk att det du då gjorde och sade utgick ifrån kunskap och erfarenheter du hade då. Scenen var helt OK för den tidpunkten i ditt liv. Men nu har du blivit mer erfaren och vet hur du vill agera nästa gång en liknande scen utspelas. Spela upp scenen igen i dina tankar. Föreställ dig vara omsluten av ett vitt renande ljus och upplev hur det du säger och gör blir helt perfekt. På detta vis förstärker vi våra inneboende värderingar och förmågor. Vi får kraft att omsätta dem i praktiken i det dagliga livets teater.

Mina förväntningar på andra samt andras förväntningar på mig skapar band som begränsar mig. Samhället lär oss att sträva efter framgång, efter att ständigt ha projekt och planer i livet. Vi blir lätt stressade och tunga med en känsla av att ingenting vi gör är tillräckligt bra, medan det verkliga livet glider allt längre bort i horisonten. Hur i all världen kan vi känna oss lätta och obekymrade? Genom att regelbundet ta en paus, släppa taget, vända sig inåt och djupt begrunda våra innersta önskningar och behov, kan vi komma underfund med vad som verkligen är viktigast för oss. Det hjälper också att minnas det kloka påståendet att det är själva vägen som är meningen med livet. Det är själva resan som är målet. Återigen föreställ dig vara omsluten av ett vitt strålande ljus, gå in i djup tystnad och du kommer att se dina egna prioriteringar allt klarare. Agera efter din innersta sanning och du kommer att på din självvalda resa genom livet få hjälp av din förmåga att ha en ängels tålamod.  

Konsten att skapa nya goda vanor

Livet handlar om att ta vara på varje stund på allra bästa sätt. Då kan vi ta lärdom av det som hänt i det förflutna och bibehålla förhoppningarna inför framtiden. Då kan vi lägga ned energi på att skapa nya goda vanor och märka hur de gamla dåliga vanorna automatiskt upplöses och försvinner.

De flesta av oss har för vana att jämföra oss med andra och det hindrar oss från att uppnå vår fulla potential. Vi blir närsynta och kan inte få en klar bild av syftet med vårt liv. När vi ser andras fel och retar oss på dem hindrar det oss att vara uppmärksamma på vårt inre arbete med att förbättra oss själva. Varför är det svårt att göra sig av med vanan att känna ilska eller sorg när vi inte blir respekterade, vanan att bli arroganta för att dölja bristen på självförtroende, vanan att vilja ha och äga mer än vad vi egentligen behöver för att känna trygghet, vanan att bli avundsjuka när andra lyckas bättre och vanan att behöva andras bekräftelse för att känna självrespekt? En intuitiv visdom djupt inom oss säger att varje människa är unik och innerst inne god. Men de allra flesta av oss har inte kontakt med sitt ”sanna jag” och det är naturligt att vi inte tänker, känner och agerar på samma sätt. Livet blir så mycket lättare om jag kan låta andra vara sig själva som de är just nu och om jag själv kan vara naturlig och ha självrespekt tillsammans med andra.

Det hjälper att tänka att världen är som en scen för livets skådespel där alla har sina olika roller att spela. Så varför inte låta var och en spela sin egen roll medan jag själv koncentrerar mig på min? Det hjälper mig att hålla mig fullt upptagen med att få kontakt med det allra bästa inom mig såsom friden, medkänslan, kärleksfullheten, tålamodet och acceptansen. Vi vet att vi mår bra när vi har positiva tankar och goda önskningar för andra och vi vet hur glada vi blir när vi möts med vänlighet och positivitet.

Att förstå att vi inte kan förändra andra men däremot oss själva och vara ett gott och inspirerande exempel är också till stor hjälp. Vi kan definitivt skapa vanan att byta ut negativa vanor mot positiva. Uppmärksamhet är allt som krävs plus en stark önskan att må bra och få andra att må bra.

Meditera gärna över den Heliga Fransiscus ord: ”Börja med att göra det nödvändiga, därefter det möjliga och du kommer plötsligt att upptäcka att du gör det omöjliga”.

Positiva tankar är vår största inkomstkälla

Det är bra att förstå att sinnet är som en bank där du har ett konto och att dina dagliga tankar automatiskt registreras där. Tankarna som samlas på detta konto blir ditt minne. När vi t.ex. står inför en utmaning ger oss detta minne nödvändig information för vårt handlande. Har du gjort många positiva insättningar upplyser sinnet dig automatiskt om hur bra du lyckades tidigare i liknande situationer. Det påminner dig om hur uppmuntrande och uppskattande människor var och hur det stärkte ditt självförtroende. Detta kommer att hjälpa dig att göra rätt val i din nuvarande situation. Om däremot en mängd negativa tankar satts in på kontot under en lång tid, kommer du att tänka ”Det här klarar jag inte” eller ”Vilken otur jag har – igen!”.

Sinnet är lika effektivt på att skapa positiva som negativa tankar. Positiva tankar leder till positiva känslor och negativa tankar leder till negativa känslor. Vi kan träna oss i att öka vår inkomst av positiva tankar och allt snabbare få tillgång till dem. Här följer några exempel på hur vi kan göra:

Insätt varje dag minst fem positiva tankar på sinnets konto. Vi måste alla uppleva svåra situationer då och då och vi väljer själva hur vi ska hantera dem. Är du motiverad och entusiastisk registreras det i din minnesbank. Då kan du lära dig av dina misstag och gå vidare. Men har du för vana att tänka negativt fastnar du i problemen, förstärker dem och tar med dig de tankarna när du ska sova. Resultatet blir att du känner dig orolig och stressad när du vaknar på morgonen.

Börja dagen med att skapa positiva tankar och påminn dig om dem under dagens lopp. Ge dem ny energi och förstärk dem om och om igen. När det är dags att sova tänk igenom dagen som har gått och notera vad som gick bra och vad du kanske kunde ha gjort bättre. Var generös med att berömma dig själv när du lyckades behålla en positiv attityd. Sätt in stort som smått på ditt minneskonto av positiva tankar. Utveckla din kreativitet med denna övning. Skriv gärna ner dina upplevelser eller gör en spontan målning av dina positiva känslor. Det bor en konstnär i varje själ!

Om ditt sinne skapar otrevliga tankar, håll då inte fast vid dem. Ge dom ingen uppmärksamhet och de kommer att försvinna av sig själva, då de inte får någon näring. Förträng inte olustiga situationer utan tänk istället att de kan ha något att lära dig. Tänk över vilka krafter du kan få hjälp av för att besegra dina olika negativa tankar. Kanske är det tolerans eller acceptans, kanske tålamod eller urskiljningsförmåga. Fokusera inte på hinder på din väg utan var uppmärksam på alla öppningar som finns runtomkring hindren. De är dina vägmärken att hålla utkik på!

Märk hur dina inkomster får dina skulder att försvinna mer och mer. Positiva tankar gör dig lycklig, sinnet blir ljust och lätt och du återfinner din naturliga självrespekt. Gör dina mål i livet tydliga för dig. Samarbeta med ditt sinne genom att vara fokuserad på framgångar och inte på misstag. Men påminn dig också om att misstagen vi begår har något att lära oss och de gör oss mer erfarna.

Glöm aldrig att positiva tankar har en enorm genomslagskraft därför att de är baserade på kärlek. Och kärlek är den största av alla krafter.

Konsten att vara närvarande

Alla upplever vi då och då att våra tankar och vår uppmärksamhet glider bort till en helt annan rymd och verklighet än den vi kroppsligen befinner oss i. Det är en sorts frånvaro i tid och rum utanför vår kontroll. Många av oss kan ibland vara långt borta från vårt eget liv utan att ens vara medvetna om det. Det är som en sorts flykt från vår egen verklighet. Att vara frånvarande är visserligen inget nytt fenomen för det mänskliga medvetandet och definitivt inte heller en ny vana för vår tids generation. Men det verkar som om benägenheten att fly här och nu ökar alltmer på samma sätt som stress, misshandel, relationsproblem och olika nivåer av vrede ökar.

En av orsakerna är att vi nu befinner oss i en ”underhållningens tidsålder”. Vi är omgivna av och jagade av media och en väldig industri som spenderar en enorm mängd tid och energi för att få vår uppmärksamhet. En sofistikerad teknologi där hela världen är öppen för oss har också resulterat i ett sorts ”underhållningens missbruk” som tidigare generationer inte upplevde. Vi har utvecklat en vana att alltid vilja veta vad som händer allt och alla överallt.

Vi har blivit beroende av illusioner! När vi t.ex. ser en ”bra” film går vi helt upp i innehållet, glömmer tid och rum och att det vi ser bara är konstruerad verklighet. Vi vill inte alls vara oberörda betraktare utan vill bli transporterade bort från vår egen begränsade tillvaro. Men det kommer ofta en tid när vi inser att vår ”flykt” från verkligheten hindrar oss att känna inre lugn och lycka. Vår längtan efter något äkta och sant kan bli mycket stark. Då är tiden inne för att börja förstå att vi har en inre värld att upptäcka. Att utforska vårt medvetande blir en spännande upptäcktsresa. Vi lär oss bli fokuserade och koncentrerade på dom vi verkligen är. Vi lär oss bli stilla. Vi har skapat så många falska identiteter inom oss men när vi lär oss bli stilla upptäcker vi ”det sanna jaget”, så olikt våra olika roller och illusioner. Våra rädslor försvinner och därmed också våra behov att bli ”distraherade” hela tiden. Vi upptäcker i vårt nya meditativa tillstånd att det vi sökte utanför oss själva bär vi inom oss själva som den största skatt som finns: en djup allomfattande kärlek

Har vi mötts förut?

Mer än hälften av världens befolkning accepterar återfödelse som ett av livets villkor. Hinduer, buddhister, taoister och andra som inte är knutna till någon bestämd religiös uppfattning.

I Bhagavad Gita står följande: ”För själen finns varken födelse eller död. Den har inte funnits bara en gång och inte heller har den upphört att finnas till. Själen är evig, den finns alltid, den är odödlig och ursprunglig. Den dör inte när kroppen dör”. Och vidare: ”Precis som en person sätter på sig nya kläder och gör sig av med de gamla, på samma sätt accepterar själen sin nya materiella kropp och befriar sig från den gamla och oanvändbara”.

Buddhas lära i Dhammapada säger: ”En människa som i sitt korta liv upplever sin egen odödlighet har ett liv mer värdefullt än en människa som lever i hundra år utan att förstå att hon är evig. Den som upplever sin odödlighet kallar jag en sann mästare som känner till mysteriet om alla levande varelsers död och återfödelse. En sådan människa är lycklig och upplyst och fri från alla band.”

I Koranen finns följande vers: ”En människas person är bara en mask som själen använder av en viss anledning. Den varar sin rätta tid och lämnas sedan och en annan mask tar vid… Jag vill berätta en sanning för er: Att andarna som nu är besläktade kommer att fortsätta att vara själsfränder men mötas som nya personer med andra namn.”

Henry Ford sa i en intervju: ”Jag var tjugosex år när jag tog till mig teorin om återfödelse. Religion gav mig inga svar. Inte heller blev jag fullkomligt nöjd genom mitt arbete. Arbete blir meningslöst om vi inte kan använda oss av erfarenheter vi har samlat på oss längre än bara ett liv. När jag upptäckte återfödelse var det som om jag hade upptäckt en universell plan. Jag insåg att jag hade tid på mig att arbeta med mina idéer. Min uppfattning är att en gåva eller talang är frukten av lång erfarenhet från många liv. Jag skulle vilja förmedla till andra det lugn som ett vidare perspektiv på livet ger.”

Psykologen Carl Jung skrev i sin bok ”Minnen, Drömmar, Reflektioner”: ”Mitt liv som jag levat det tycktes mig många gånger vara som en berättelse utan början och slut. Jag hade intryck av att jag var ett historiskt fragment, ett utdrag där början och fortsättningen saknades. Jag föreställde mig att jag kunde ha levat under tidigare sekler och kommit i kontakt med frågor jag inte hittade svar på och därför behövde födas igen, då jag inte hade uppfyllt den uppgift jag fått. När jag dör kommer mina gärningar att följa mig. Det är så jag tror. Allt jag har gjort kommer jag att ha med mig.”

Det är en trygghet att se människolivet som något unikt personligt som sträcker sig bakåt i det förflutna och som fortsätter in i framtiden. Det får mig att känna att det finns en bakomliggande historia till att jag ibland uppfattar platser jag besöker för första gången som de vore välbekanta, eller att jag lätt kommer överens med en person jag möter för första gången som om det vore en gammal bekantskap. Jag upplever att ingenting är en slump. När det finns en sådan ordning in i minsta detalj när det gäller celler och atomer, varför skulle det inte finnas en ordning också när det gäller vår livsresa och våra relationer?

När jag ser på mig själv och på andra som vi vore andliga varelser som spelar våra roller tillsammans i den fysiska världen då är det lätt att föreställa mig att vi alla har gått igenom samma process av att födas, leva, lämna kroppen och födas igen i en annan kropp. Det är lätt att tänka sig att vi har varit i andra kroppar, bott på andra platser, upplevt andra situationer och levt i andra relationer. Och samtidigt att vi inte har förlorat våra identiteter, utan är samma skådespelare bakom våra olika masker som vi alltid har varit. Det är lätt att tänka sig att jag kan förändra roll, kön, kultur precis som min ålder ändrar sig. Om jag har spelat många olika roller i det förflutna betyder det att jag bär på ett brett register av olika upplevelser och intryck. Inte konstigt då att jag kan tycka att det känns komplicerat att vara människa ibland. 

Om jag tänker mig livet som ett gränslöst skådespel där samma skådespelare växlar roller och kostymer är det lättare att vara tolerant och känna respekt för mina medspelare. Då är det lättare att ha tålamod med mig själv och att uppskatta kulturella olikheter. Att döma någon efter sin roll blir också irrelevant.